Suffragetterna valde våldet för kvinnlig rösträtt (nymixad repris)

Suffragetterna arbetade för kvinnliga rösträtt i Storbritannien i början av 1900-talet under parollen ”handling inte ord”. Det var en militant rörelse, som frustrerade över att deras krav på rösträtt ignorerades av politikerna, valde våld som ett medel i kampen för kvinnlig rösträtt.

Suffragetterna var en del av rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU) som bildades 1903. Med tiden blev suffragetterna allt våldsammare i sitt arbete för kvinnans rättigheter. Det handlade om fönsterkrossning, häckling vid politiska möten, stenkastning, bomber och bränder.

”Om män använder sprängmedel och bomber för sina syften kallas det krig och kastandet av en bomb som förstör andra människor beskrivs som en ärorik och heroisk handling. Varför ska en kvinna inte använda samma vapen som män. Det är inte bara krig vi har deklarerat. Vi kämpar för en revolution”, skrev en av ledarna Christabel Pankhurst 1913.

I en nymixad version av det 12:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med frilansjournalisten och författaren Anna Larsdotter om suffragettrörelsen. Hon har bland annat skrivit boken Kvinnor i strid, som berättar om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig – från 1600-tal till idag.

Emmeline Pankhurst (1858-1928) grundade 1903 tillsammans med döttrarna Christabel Pankhurst och Sylvia Pankhurst rösträttsorganisationen Women’s Social and Political Union (WSPU), vars karismatiska och maktfullkomliga ledare hon blev.

Redan i det klassiska Grekland saknade kvinnorna tillsammans med slavarna rösträtt. Och fortfarande på 1800-talet saknade kvinnor rösträtt i hela världen. Först ut med kvinnlig rösträtt var Nya Zeeland 1893, följt av Australien 1903, Finland 1906 och Norge 1913.

I Storbritannien hade grupper kämpat för kvinnliga rösträtt från 1840-talet. En rad lagförslag om kvinnlig rösträtt röstades ner under 1800-talet och början på 1900-talet. Det var ur frustrationen över att kraven på kvinnlig rösträtt ignorerades gång på gång som den mer våldsamma suffragetterörelsen utvecklades.

Suffragetter brände ner en paviljong i Kew Garden – den första av fler än fyrtio mordbränder under åren 1913–14. En suffragette kastade en yxa mot premiärminister Asquith och vid ett annat tillfälle angrep en kvinna honom med en hästpiska.

Suffragetten Mary Richardson högg sönder en målning av Diego Velázquez, nakenstudien ”Venus i spegeln” på National Gallery. Andra aktivister skar av telegraf- och telefonledningarna mellan London och Glasgow. Finansminister Lloyd Georges hus utsattes för ett bombattentat, vilket gjorde att Emmeline Pankhurst greps och dömdes till tre års fängelse för uppvigling.

1913 åkte Emily Wilding Davison till galoppbanan Epson Downs med en suffragettflagga i handen och en lindad runt kroppen, under kappan. Kungens häst som föll när hon försökte ta tyglarna och Emely Wildning Davidson skadades så svårt att hon dog fyra dagar senare. Tusentals vitklädda suffragetter deltog i hennes begravning samtidigt som ledaren Emmeline Pankhurst tog avstånd från aktionen eftersom den inte var sanktionerad uppifrån.

De våldsamma protesterna ledde till att många suffragetter fängslades och i fängelset tvångsmatades de regelmässigt när de hungerstrejkade. Tvångsmatningen går inte att definiera som något annat än tortyr.

När första världskriget bröt ut lade suffragetterna ner sina aktioner och de döpte också om sin kamptidning till Britannica.

En lag om kvinnliga rösträtt godkändes av andra kammaren i juni 1917 och av Överhuset i februari 1918. Enligt denna lag fick alla kvinnor som fyllt 30 år eller äldre rösträtt. En lag som gjorde det möjligt för kvinnor att sitta i andra kammaren kom kort efteråt. År 1928 sänktes rösträttsåldern för kvinnor till 21 år.

I Sverige fick bara män som hade en viss inkomst eller egendom rösta på 1800-talet. Dessutom var rösträtten graderad – rika fick flera röster. Även företag hade rösträtt i kommunerna. Under början av 1900-talet förändrades detta stegvis i Sverige och 1919 fattade man beslut om kvinnlig rösträtt och valbarhet och de första valen där kvinnor deltog av 1921.

Musik: Oh Dear performed by Gerri Gribi

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.