Prestation i alla ära. Men när vi mäter vårt värde i hur vi presterar blir det sjukt. Vi pratar med Victoria Blom om varför det kan bli så här och vad vi kan göra åt det.
Med en prestationsbaserad självkänsla har man en upplevelse av att mitt värde beror på hur jag presterar. Det uppstår lätt en jakt på perfektion utan gränser när man aldrig upplever sig vara bättre än sin senaste prestation.
1 av 5 jagar perfektion
Närmare en femtedel av befolkningen har beteenden som kan kategoriseras som prestationsbaserad självkänsla och det är vanligast bland unga, kvinnor och högutbildade.
Victoria Blom är docent i psykologi, leg psykolog och lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan och forskare på Karolinska institutet. I sin doktorsavhandling har hon studerat vilka beteenden prestationsbaserad självkänsla brukar resultera i.
Beteenden att se upp med
Det här är några av dem:
Beteendet spiller lätt över på fritiden där allt också ska vara perfekt.
Håller inte i längden
På en arbetsplats kan det vara kortsiktigt tacksamt med en medarbetare som alltid säger ja till arbetsuppgifter och som levererar i rask takt utan att klaga. Men den här sortens beteende är inte hållbart för någon. Medarbetaren håller inte i längden och inte heller prestationerna. Dessutom hamnar ofta prestationen i sig i fokus för den som har för mycket prestationsbaserad självkänsla, inte det man faktiskt skapar.
Att driven av osäkerhet jaga prestation gynnar inte hellre samarbete utan resulterar lätt i en tävlingskultur. Då går organisationen miste om den samlade kreativitet och kraft som skulle kunna få blomstra.
Chefen sätter tonen
Victoria Blom säger att chefen är viktig för att sätta tonen i organisationen genom att visa hur hen gör. Som chef är det alltså smart att själv inte åta sig för mycket, mejla medarbetare på kvällar och helger och alltid jobba över. När chefen visar att hen både behöver och tar emot hjälp och bjuder på sina misstag vågar andra göra samma sak.
Som både chef och medarbetare kan man också närma sig en person som drivs av perfektionskrav genom att visa omtanke. Visa i handling att det är människan som är mest betydelsefull, inte prestationen. Kulturen påverkar- " hur gör vi här?"
Känner du igen dig i listan här ovanför? Fundera på vilka värderingar som driver dig. Ställ dig frågor som "vad händer när jag aldrig tackar nej?" och "hur skulle det vara om jag bad om hjälp?"
Om du behöver mer stöd kan en psykolog hjälpa med KBT och ACT (Acceptance and Commitment Theory).
Vår samarbetspartner Twitch Health var de som klarade nålsögat när samhällsrådgivarföretaget Ramboll skulle välja en partner i sitt hälsoarbete. Ramboll behövde ett kartläggningsverktyg för hälsa och och valet föll på Twitch Digitala Livsstilsprofil. Det är ett vetenskapligt förankrat, enkelt och kostnadseffektivt sätt att kartlägga individens, gruppens och företagets styrkor, risker och förbättringsområden inom livsstil och beteende. Med Twitch Health fick man också en engagerad och flexibel partner i hälsoarbetet. Läs mer om Twitch Healths tjänster här.
Create your
podcast in
minutes
It is Free