2. Örnen Botvid

I takt med att kroppens tillstånd gör det allt svårare att resa och prata, vill jag inte sluta. Så jag tänkte göra mig en lekstuga där jag kan fortsätta prata till er som vill lyssna. Här försöker jag inte vara vis eller förberedd eller ens sanningsenlig. Jag fabulerar för mitt höga nöjes skull. Inget manus, inga omtag, ingen förberedelse. Mycket fler hostningar, harklingar och "liksom" än vad som kan anses rimligt. Det är inte på väg någonstans. Sagorna slutar sällan med en knorr. Reseskildringarna försöker inte imponera på någon. Jag berättar, alltså finns jag. Sug på den, Descartes! Och du som väljer att lyssna, förlåt för ofullkomligheterna och dom otaliga lösa trådarna och tack för att du lyssnar ändå!