Vore det inte för haven skulle jordens medeltemperatur redan ha varit flera grader högre. Men på senare tid har vi börjat inse att havens upptag av växthusgaser har skett till ett högt pris: havsförsurning.
Havet tar upp koldioxid, vilket är något vi kan vara mycket tacksamma för. Men för organismerna i det allt mindre basiska vattnet är det förödande. Hör om forskarnas försök att närmare förstå utvecklingens konsekvenser.Haven är också en plats för sopor. Under ytan finns dumpat atomavfall, farligt kemiavfall, cigarettfimpar, plastkassar och annat skräp som blåst ut från land - från stora ansamlingar av drivande plastskräp till mycket små nanopartiklar av plast.2022 blev året då världens länder enades om att samlas mot plastavfall.FN har beslutat att förhandla fram ett globalt rättsligt bindande avtal mot plastföroreningar till 2024. Vår reporter har träffat Richard C. Thompson, professorn i marinbiologi som för 20 år sedan var pionjär inom mikroplastforskningen. Han säger att det inte behövs fler bevis för att plastavfallet i haven är skadligt. Nu måste resurser mer satsas på lösningar, som till exempel att forska fram textilier av syntet som INTE släpper plastfibrer när det tvättas.Medverkande:Angela Wulff, professor i marinekologi vid Göteborgs universitet.Sam Dupont, biolog vid Göteborgs universitet.Isabella Lövin, tidigare språkrör för miljöpartiet - numera författare, debattör och ordförande för Stockholm Environment Institute,Richard C. Thompson, professor i marinbiologi vid universitetet i Plymouth.Sara Sällström, reporter Vetenskapsradion, på väg till mötet för biologisk mångfald i Montreal.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Therese Uddenfeldt och Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
view more