Olof Rudbecks (dä) snille och galenskap

Olof Rudbeck (dä) (1630-1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän som redan som 23-åring vann världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Universalsnillet Rudbeck företrädde en ny syn på vetenskap befriad från religiös dogmatism.

Biskopssonen från Västerås skulle som ingen annan prägla lärdomsstaden Uppsala. Inom allt från medicin och botanik till mekanik samt fornhistoria. Trots sina stora insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska verk Atlantica, som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet med tidigmodern kultur- och socialhistoria som specialitet samt Anders Lundin, programledare, historiepoddare och musiker som är aktuell med kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck (dä).

Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde barnet av elva. Självaste Gustav II Adolf bar fram den unge Olof till dopet. Fadern var biskopen Johannes Rudbeckius var en av stormaktstiden främsta kyrkomän. Olof Rudbeck fick sin grundläggande utbildning vid det gymnasium som fadern inrättat i Västerås såsom det första i landet av sitt slag.

Han skrevs in som student vid Uppsala universitet 1648 där han var verksam större delen av livet. Som 23-åring kunde han presentera sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicinen var hans huvudområde, men han var verksam inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik med mera.

Han blev en av de viktigaste förespråkarna för den vetenskapliga revolutionen med krav på empiri och han bröt med religiös dogmatism i sin kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han sig dock åt fyrabandsverket Atlantica där han genom kreativ ortnamnsforskning gjorde Sverige och Uppsala till en boning för gudarna och alla folks urkälla. Sverige var det förlorade Atlantis som Platon skrivit om.

Atlantica (som utgavs i fyra band 1679–1702) framstår som vansinnig i dag, men Rudbeck knöt an till en i tiden väl etablerad historietradition: göticismen. Läran gick ut på att historiker sökte finna paralleller och förbindelselänkar mellan de mytomspunna göterna och svenskarna. Verket togs emot med intresse i världen, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.

Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain.

Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor Consort

CC BY 3.0 , via Wikimedia Commons

Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.