Den klassiska litteraturens svenska röst – ett minnesporträtt av Ingvar Björkeson

Översättaren Ingvar Björkeson var ett unikum vad gäller både kvantitet och kvalitet. Han översatte mer och antagligen bättre än någon svensk översättare tidigare gjort. Homeros, Dante, Ovidius, Lucretius, Baudelaire...

"Sveriges bäste översättare död, ingen märkte det."

Så löd rubriken i Norrbottenskuriren den 27 december i fjol.

Nåja, Ingvar Björkesons familj hade säkert märkt, men de hade inte brytt sig om att meddela offentligheten. Ingen dödsannons, ingen runa någonstans.

Om det var på den skygge översättarens egen begäran kan vi bara spekulera om. Det skulle hur som helst dröja mer än ett halvår efter Ingvar Björkesons död innan det började spridas rykten i kulturvärlden om att han inte längre var i livet, rykten som en medarbetare här på Kulturredaktionen, OBS producent Olof Åkerlund, kollade upp och som visade sig stämma.

I vår är det ett år sedan Ingvar Björkeson dog. Författaren och kritikern Lars Hermansson tecknar ett minnesporträtt.