Förr hade författare makt över språket

Förr skrev språkvetare brev till Selma Lagerlöf för att försöka få igenom språkförändringar. Men dagens språkvård har inga ambitioner att förändra författares språk.

Under början av 1900-talet sågs litteraturen som ett verktyg för att förändra språket och det fick dåtidens språkvetare att aktivt försöka få författare att anamma idéer om att modernisera skriftspråket.

– Flera språkvetare ansåg att skriftsvenskan var stel och konstlad, och man ville att skriftspråket skulle närma sig talspråket, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet.

Just nu pågår ett forskningsprojekt under ledning av David Håkansson vars syfte är att undersöka just hur litteraturen under 1830-1930 gjorde svenskan modern.

– Vi fick en enklare meningsbyggnad, pluralböjningen av verb slopades, och kortformer av ord gjorde entré, som att skriva mor istället för moder, säger David Håkansson.

Författares språk inte längre norm för skriftspråket

Efter 1930 förändrades synen på vilket skriftspråk som skulle ses som norm och tidningarnas texter blev istället intressanta för språkvetare och språkvården.

Att språkvetare eller en representant från Språkrådet skulle höra av sig till en nutida författare för att få den att förändra sitt sätt att skriva är otänkbart idag.

– Jag hade blivit obstinat och sur om någon hörde av sig till mig på det sättet. Det var storsint av Selma Lagerlöf att överväga ändringsförslagen. Jag är inte säker på att jag hade varit förmögen att ta till mig det, säger författaren Lydia Sandgren, vars debutroman Samlade verk kom ut 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.

Läs och lyssna mer om litteraturens inflytande över språket

Språkliga förändringar i Gösta Berlings saga artikel från Litteraturbanken av Carin Östman.

Språktidningens podd avsnitt 44 Språkrådets nya rekommendationer (från januari 2023) med Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen och Maria Bylin, en av redaktörerna för boken Språkrådet rekommenderar.

Gäster:
David Håkansson, professor i svenska språket vid Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.
Ulrica Skagert och Jessica Söderlund från bokcirkeln Verkö bok och bubbel.
Lydia Sandgren, författare, vars debutroman Samlade verk 2020 och tilldelades Augustpriset för årets skönlitterära bok.
Programledare Emmy Rasper.