Adolf Hitler – Bohemen till makten (1921-1933, del 2)

Det var som spion för armén som Adolf Hitler först engagerade sig i det lilla högerextrema partiet DPA, senare Nationalsozialistische Deutsche Arbeiterpartei (NSDAP) i det politiskt turbulenta München. Inledningsvis hade Adolf Hitler inga ambitioner att leda partiet utan såg sig själv främst som talare och propagandist.

Efter ett misslyckat kuppförsök 1923 och en kort period i fängelse ledde talaren Adolf Hitler i början på 1930-talet partiet till stora valframgångar genom ett oändligt antal massmöten. Det politiska djuret Hitler hade också en instinkt för taktik som bidrog till nazisternas väg till maktövertagande.

Detta är det andra av fyra avsnitt om nazistledaren Adolf Hitler som satte hela världen i brand och iscensatte folkmordet på sex miljoner judar och andra folkgrupper.

Programledare Urban Lindstedt samtalar med Martin Hårdstedt, professor i Historia vid Umeå universitet utifrån historikern Ian Kershaw biografi i två volymer: Hitler 1889-1936 Hubris samt Hitler 1936-1945 Nemesis.

Adolf Hitler hade som politisk utbildare för armén upptäckt att han hade en förmåga att fånga en publik som talare. Han kunde trollbinda publiken på stora ölhallar i München med en häxbrygd av antisemitism och dolkstötslegenden om att den tyska armén inte hade besegrats på slagfältet under första världskriget utan av politikerna hemma.

Få individer i världshistorien har satt ett sådant negativt avtryck som nazistledaren Adolf Hitler. Andra världskriget hade kanske brutit ut utan Hitler, men frågan är om de tyska erövringarna i Öst hade fått samma karaktär av utrotningskrig utan Hitler. Det industriella folkmordet på 6 miljoner judar hade troligen inte heller skett utan Adolf Hitler som fürer.

Den bohemiske Adolf Hitler, som fortfarande i 30-års åldern aldrig haft ett riktigt arbete, var ingen organisatör. Och han skydde först positionen som ledare för NSDAP, men i takt med att hans följare såg honom som ledare kom han att med tiden styra partiet med järnhand.

Det var den misslyckade nazistiska ölkällarkuppen i München 1923 om gjorde den okände Adolf Hitler till en rikskändis. Han kom att utnyttja rättegången till en plattform för att sprida sitt politiska budskap. Under den mycket bekväma fängelsetiden skrev också Hitler sin politiska självbiografi Mein Kampf. Efter kuppen ändrades också strategin för maktövertagande bort från utomparlamentariska medel till valurnorna.

Men Adolf Hitler hade aldrig varit möjlig utan det första världskrig och den tyska kapitulationen som också formade honom som människa. De hårda fredsvillkoren och höga krigsskadestånden gav aldrig Weimar-republiken en verklig chans. Hyperinflationen 1923-24 och senare den ekonomiska krisen efter kraschen på Wall Street i USA 1929 var en näringsrik grogrund för extremism på både höger och vänster i Tyskland. Detta tillsammans med nazisternas våldsamma hänsynslöshet mot sina motståndare öppnade vägen mot makten.

Bild: Åtalade i ölhallskuppen vid rättegången, 1 april 1924. Från vänster till höger: Heinz Pernet, Friedrich Weber, Wilhelm Frick, Hermann Kriebel, Erich Ludendorff, Hitler, Wilhelm Brückner, Ernst Röhm och Robert Wagner.

Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media.

Lyssna också på Det var i München Hitler blev nazist.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.