Gud i radion

På 1920-talet var de flesta svenskar kristna. Sen dess har andra religioner som islam och judendomen växt i betydelse. Dessutom ser sig många som icketroende. Hur påverkar detta det religiösa utbudet i radion? Ska radion verkligen sända gudstjänster? Med jämna mellanrum dimper det ner upprörda mail eller brev hos Sveriges radios livsåskådningsredaktion som ifrågasätter gudstjänstprogrammen i radion. "Många människor lever instängda i religionens bojor utan att kunna ta sig ut. Hur kan SR stödja detta genom att sända ett program som så tydligt bryter mot många av era regler? Prästen får oemotsagd sälja kyrkans lögner i statlig radio." När Radiotjänst startade 1925 var gudstjänster i radion en självklarhet. I början ställde radion tid och teknik till förfogande men befattade sig inte med innehåll och utformning av gudstjänsterna. Men så småningom uppstod det en spänning mellan de som tyckte att så ska det vara, radion ska inte peta i gudstjänsterna överhuvudtaget, och de som tyckte att gudstjänsterna precis som alla andra program ska bearbetas journalistiskt och anpassas till radiomediet. Numera är det den senare åsikten som råder. Men vad betyder det? Är producenterna inne och petar i prästernas predikningar? Hur påverkas den kyrkliga liturgin och vem väljer musiken? Finns det en risk att det skapas en särskild radioreligion?　 I programmet medverkar Louise Welander, chef för livsåskådningsprogrammen, Karin Malmsten, producent och Claes Hollander, tidigare gudstjänstproducent. Programledare Rigmor Ohlsson.