Vem ska fixa mångfald i naturen?

Klotets reporter Tomas Lindberg vandrar genom slåtterängar och naturbetesmarker, där humlor surrar bland blommorna och kossor betar så att hotade växter och djur kan finnas kvar. Men hur länge?

Slåtterängar, naturbetesmarker och andra former av odlingslandskap som har brukats med gamla metoder hör till Sveriges mest artrika naturtyper. På gården Toftaholm får familjen Andersson betalt för att vara både naturvårds- och köttbönder genom ett särskilt lantbruksprogram för hållbar utveckling. På annat håll äger Harald Säll en ängsmark som hans farfar räddade från att bli granskog för 60 år sedan. Den har skötts i generationer och har nu en sådan rik biologisk mångfald att i den ingår i EU:s nätverk för skyddsvärd natur, Natura 2000. Men när korna blir färre och markägaren inte längre kan eller orkar sköta marken, så ska staten se till att marken fortsätter att brukas på ett sätt som gynnar den biologiska mångfalden. Hur ska det gå till? Programledare: Marie-Louise Kristola