Klädernas mörka avigsidor

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år.

Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. Fast fashion har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Programledare är Mona Hambraeus.