Mat trots stängda gränser

Hälften av all mat vi äter i Sverige är importerad. Kan vi få hit tillräckligt att lägga på tallriken även i kristider?

I coronasmittans spår oroas bönder runt om i landet för att de inte ska kunna skörda när utländska säsongsanställda inte kan komma hit som vanligt. I Slite Växthus på Gotland saknar man redan sina vanliga medarbetare från Ukraina, när delikatessgurkorna ska skördas, säger Kenneth Karlström på Slite växthus. Om jordbruksmaskiner eller mjölkrobotar går sönder på svenska gårdar kan det bli svårt att få tag på reservdelar och specialiserade tekniker från andra länder. Det svenska lantbruket är också beroende av att vi kan få hit fortsatta leveranser av diesel, konstgödsel och utsäde, det som kallas för insatsvaror inom jordbruket. För att bli mer oberoende av omvärlden för vår livsmedelsförsörjning borde vi odla mer i Sverige anser till exempel Lantbrukarnas Riksförbund LRF. På Totalförsvarets forskningsinstitut FOI och Sveriges Lantbruksuniversitet SLU funderar man på hur Sverige skulle kunna bli mer självförsörjande, och en väg att komma dit vore att jordbruket blev mer fossilfritt. Om bönderna kunde tillverka eget bränsle till traktorerna lokalt och använde naturgödsel, skulle beroendet av importerade insatsvaror minska. Men om vi skulle minska importen och öka den inhemska matproduktionen, vad borde vi odla mer av då? Och blir det bara kålrötter till middag under vinterhalvåret eller finns det alternativ? Vi får tips i programmet av kocken Maximillian Lundin. Klotet handlar den här veckan om hur vi ska få mat trots stängda gränser. Än så länge finns det livsmedel i butikerna och de stora dagligvarukedjorna tror att det kommer att fortsätta så. Men coronakrisen sätter ljuset på sårbarheten med den globaliserade matproduktionen. Programledare: Niklas Zachrisson