Människoexploatering - sekretess sätter stopp för brottsbekämpning

En kvinna arbetade gratis på svärföräldrarnas restaurang, en man jobbade på ett butikslager för att få svenskt pass. Det handlar om misstänkt människoexploatering - ett brott som sker mitt ibland oss.

Sommaren 2018 infördes den nya brottsrubriceringen människoexploatering. För att den som "exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering till fängelse i högst fyra år". Men lagen är ny, och myndigheterna är fortfarande trevande i sitt arbete. I lagens namn har bara fått kännedom om fem åtal som väckts till och med slutet av juni i år, varav det bara i två fall har avkunnats dom. Dessutom sätter sekretess mellan myndigheter stopp för exempelvis Skatteverket att rapportera till polisen när de ser vad de tror kan handla om människoexploatering. Första gången som jag stötte på människoexploatering var när jag var ute och besökte i tjänsten då en räv- och minkfarm och hittade personer som bodde i lokaler som inte var anständiga, säger Pia Bergman på Skatteverket. Någon delade samma mat som djuren som de skulle sköta om. När jag fick se dessa rädda och väldigt utnyttjade människor så kände jag det här är det är inte värdigt någon av oss. Enligt Pia Bergman har Skatteverket försökt att påtala problemet med sekretessen under många år. I dag räcker det inte med enskilda iakttagelser för att få lämna uppgifterna vidare till exempelvis polisen. Observationerna måste göras vid minst två tillfällen, eller röra ett större antal människor. En av regeringen tillsatt utredning pågår och väntas vara klar senare i år. Reporter: Johannes Jakobsson. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.