Sedan barnsben lär vi oss att den som anstränger sig mest, den som gör mest, kan mest och har störst skicklighet kommer vinna. Vi lär oss att ju mer man tränar desto mer tur har man. Problemet är att det inte riktigt är sant. I alla fall inte i investeringssammanhang.
När det gäller sparande är det snarare tvärtom. Ju skickligare man blir desto större påverkan har tur och slump. Det gäller idrott, det gäller företag och det gäller i allra högsta grad sparande. Idag kommer vi titta på tur, skicklighet och sambandet mellan dessa.
Dagens två avsnitt bygger på Michael Mauboussins bok "The Success Equation". Den tar avstamp i spanska lotteriet för att illustrera hur "att vinna på lotto" handlar om tur. Därefter tittar vi på världsmästaren Marion Tinsley som mellan 1950 och 1995 bara förlorade 7 matcher i spelet dam. Ett spel som i princip bara handlar om skicklighet.
De flesta resultat i livet ges dock inte av antingen tur eller skicklighet, snarare en kombination av dessa båda. I dagens avsnitt tittar på vi framförallt på dessa områden i allmänhet och på sparande och investerande i synnerhet.
En aktivitet som består av både tur och skicklighet - t.ex. poker eller investerande - beter sig nämligen annorlunda än man intuitivt tror. När tur har en liten påverkan kommer en bra process / en färdighet alltid ge ett bra resultat. Typiska exempel är en pianist, redovisningskonsult eller tennisspelare som kan leverera bra resultatet dag efter dag.
När tur har en större påverkan, kommer en bra process bara ge bra resultat över tid. Något som man kan se tydligt då en amatör med tur kan vinna över ett pokerproffs i ett par händer i rad, men inte över en längre period.
När fler och fler personer blir duktiga inträffar dock en spännande sak. Variationen mellan den som är bäst och sämst minskar. Den absoluta färdigheten ökar men den relativa skickligheten blir mindre. Eftersom vissa aktiviteter, som investerande, är mer eller mindre ett nollsummespel innebär det att det är den relativa färdigheten och inte den absoluta färdigheten man tjänar pengar på. Eftersom alla är så duktiga blir det istället slumpen som avgör vem som lyckas eller ej.
Det här stöds av forskningen som visar t.ex. att det var lättare att "slå index" förr. Man kan se att antalet fonder som slår index är färre idag än 1990, Warren Buffett har svårare att leverera samma avkastning han gjorde för 50 år sedan och så vidare. Det förklarar också varför så många fonder som överpresterar ett år, får 5 stjärnor, många gånger förlorar sina stjärnor.
De andra fonderna som inte hade 5 stjärnor hade inte en lägre skicklighet, de hade bara otur. Eftersom tur över tid kan ses som neutral, innebär det att man får en "återgång till medelvärdet" för skickligheten. Fonder med 5 stjärnor tappar dem och fonder som underpresterat tenderar att få fler stjärnor för att över tid återgå till medlet på 3 stjärnor.
Det här är ytterligare argument för att "historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning". Det vill säga att man inte kan eller bör välja en fond baserat på att den har gått bra på sistone. Hur ska du veta när fondens tur tar slut? Michael uttrycker det så här i sin bok:
"If we look into the past, skill and luck appear to be inextricably fixed, even though the history that we lived through was but one of many possible histories that could have occured. While we are capable of contemplating a future pulsating with possibility, we quickly forget that our experience was one of many that could have been. As a consequence, often we draw lessons from the past that are simply wrong"
Vi hoppas att du gillar avsnittet och ser fram emot diskussionen!
Jan och Caroline
PS. Eftersom dagens avsnitt blev över två timmar, delade vi upp det i två avsnitt som publiceras samtidigt. Däremot kommer vi förmodligen ta paus i en vecka eller två för att ta semester efter ett par intensiva veckor. DS.
view more